Kapitel III

Skapelsen!

 A/ Vår kunskap om skapelsen kommer ifrån den heliga Skrift!

1/ Om vi vänder oss till andra källor blir vi
förvirrade.

Vi bör givetvis ej i och för sig ställa oss i någon
motsatsställning till de geografiska fackmännen, men när dessa uttalar sig om jordens och människosläktets ålder, så är oenigheten så
stor, att vi skulle bli helt förvirrade om vi
tog dessa uttalanden som något slags bevis.
De geologiska fackmännens utsagor om
jordens och människosläktets ålder är
alltså ej någon säkerställd vetenskaplig
sanning. Tvärtom andas ibland dessa
uttalanden en självsäker och ovetenskaplig
förhävelse.

2/ Genom skapelsens verk kan vi känna till
en hel del om Gud. Paulus säger, att Guds
osynliga väsen, Hans eviga makt och Hans gudoms-
härlighet ha ända från världens skapelse varit synliga.
Se Rom. 1:20.

3/ I 2 Petrus brevs första kapitel och verserna 20 - 21
talar aposteln Petrus om den heliga Skrifts
inspiration.

Detta har naturligtvis sin giltighet också vad gäller
Första Mosebok och skapelseberättelsen där.

Eftersom ingen enda människa var, när Gud i
begynnelsen skapade, så är vi egentligen hänvisade
till den heliga Skrifts redogörelse och hänvisade
till den helige Andes inspiration!

 B/ Grundläggande fastslår vi om universums
och alltings skapelse, att Gud skapade genom
Jesus Kristus allting av intet.

1/ Detta betyder det märkliga, att Gud använde sig inte
av något material eller något ämne, när Han skapade.

Om du t ex läser om krukmakaren i Jeremiabokens 18:e
kapitel, så måste krukmakaren ha tillgång till leret,
för att kunna göra ett speciellt kärl.

Om en snickare skall göra en bra bokhylla, så måste han
ha ett speciellt material, för att kunna göra en bra bokhylla.

Gud däremot skapade av intet genom sitt Ord!

2/ Märkligt är alltså att Gud skapade av intet!

Gud var själv före allt annat. Se t ex Ps. 90:3.

I Hebréerbrevet 11:3 läser vi: "Genom tron förstå vi,
att världen har blivit fullbordad genom ett ord av Gud,
så att det man ser icke har blivit till av något synligt".

3/ Skapelsen skedde i coh genom Jesus Kristus.

Detta framgår tydligt av de mäktiga orden vid början av
Johannes-evangeliet. Joh. 1:1 och följande verser.

I Kolosserbrevets första kapitel och verserna 16 - 19 ser
vi vidare tydligt huru intimt skapelsen var bunden till
Jesus Kristus!

 C/ Skapelsens tidsrymd och dess ordningsföljd.

1/ Hur lång tid tog det för Gud att skapa?

Så här står det: "Och Gud såg på allt som han hade
gjort, och se, det var mycket gott. Och det vart afton,
och det vart morgon, den sjättedagen". - "Och Gud
fullbordade på sjunde dagen det verk som han hade
gjort; och han vilade på sjunde dagen från allt det
verk som han hade gjort."

1 Mos. 1:31; 2:2.

Dag kan utan tvivel ha olika betydelser i Bibeln.
Många menar därför att det ej behöver vara fråga
om 24-timmarsdygn, när det står att Gud skapade
på sex dagar.

Vetenskapsmännen och geologerna har framfört
den tanken att sex dagar är lika med sex perioder
av obestämd längd. - De s k liberal-teologerna har
ju ofta i dessa frågor velat gå vetenskapsmännen
till mötes.

Personligen måste jag säga, att jag håller före,
eftersom det står om morgon och afton i det ovan
citerade bibelordet, att det här verkligen var
fråga om 24-timamrsdygn!

2/ Om vi ser på ordningen för skapelsen, så skapade
Gud enligt följande:
a/ Ljuset 1 Mos. 1: 3 - 5,
b/ Det synliga himlavalvet, v. 6 - 8,
c/ Havet och fastlandet och växtvärlden på fastlandet,
d/ Solen, månen och stjärnorna på himlavalvet, v. 14 - 19,
e/ Vattendjuren och fåglar, v. 20 - 23,
f/ Landdjuren och slutligen människorna, v. 24 - 28.

3/ Gud insatte människan som en härskare över
jorden och allt det Han skapat.
Se 1 Mos. 1:28.

Människan skulle, säger Gud, råda över skapelsen.

Enligt 1 Mos. 2:7 inblåste Herren livsande
i människans näsa!

I 1 Mos. 2: 21 - 25 finns en åskådlig redogörelse
för huru det gick till, när Gud skapade kvinnan.

____________________

 D/ UPPEHÅLLELSEN!

Utgångspunkt och grundval för detta med
UPPEHÅLLELSEN hämtar vi från Kol. 1: 16 - 17,
där aposteln Paulus säger följande: "Ty i honom
/Jesus Kristus/ skapades allt i himmelen och på
jorden, synligt såväl som osynligt, både tronänglar
och herrar och furstar och väldigheter i andevärlden.
Alltsamman har blivit skapat genom honom och
till honom. Ja, han är till före allt annat, och
alltsamman äger bestånd i honom".

Alltsammans äger alltså bestånd i Jesus Kristus.

Ytterligare ett grundläggande ord har vi Apg. 17:28 A -
ett ord som vi tidigare vidrört. - Där säger aposteln
Paulus, att i Gud är det som "vi röra oss och är till".

Det betyder, att Gud är med och verkar i allt som
sker genom sin allmakt och genom att vara
allestädes närvarande.

2/ En del har ju fått för sig, att Gud satt igång allt
som sker i och med skapelsen, sedan får det hela
liksom sköta sig själv, men så är ju ej faller . . .
Gud är - som redan är sagt - med i allt som sker!
Vi vidhåller alltså vår bekännelse med aposteln
Paulus, att i Herren är det som vi röra oss och
är till.

3/ Allt som sker är dock inte i överensstämmelse
med Guds goda och fullkomliga vilja. Gud har
givit människan frihet att säga "ja" och att säga
"nej", därför finns det något som heter Guds
tillstädjande vilja.

Om Guds tillstädjande vilja kan vi läsa t ex i
Apg. 14:16. Det är aposteln Paulus som undervisar
där vid sin s k första missionsresa och han säger
om Guds handlingssätt: "Han har under framfarna
släktens tider tillstatt alla hedningar att gå sina
egna vägar".

4/ En viktig fråga är då givetvis: Huru kan Gud
som är fullkomlig i sin godhet och samtidigt
allsmäktig föra allt till en god utgång? - Låt oss
då ha klart för oss följande:

a/ I sin helighet vill självklart inte Gud några
onda handlingar. Från djupet av Hans hjärta
strömma endast det som är gott. I Jakobs brev *
1:17 läser vi följande: "Idel goda gåvor och idel
fullkomliga skänker monna ned ovanifrån,
från himlaljusens Fader, hos vilken ingen
förändring äger rum och ingen växling av
ljus och mörker".

b/ Gud förhindrar ofta att det onda sker.

I 1 Mos. 20: 1 - 7 har vi ett exempel på detta
från Abrahams liv. Sara blir praktiskt taget
given i konung Abimeleks händer i Gerar,
eftersom Abraham säger en aning tvivelaktigt,
att Sara är hans syster. Genom ett påtagligt
gudsingripande, så förhindras Abimelek att
begå någon synd mot Sara!

C/ När det onda faktiskt sker, så kan Gud vända
allt till en god utgång.

   Vi kan här t ex tänka på Josefs exempel från
Gamla Testamentet.Han säljes som slav till
Egypten av sina bröder. - Gud leder emellertid
Josef på ett märkligt sätt. Han blir Faraos
närmaste man och genom de uppenbarelser
han får om hungersnöden i Egypten och om
huru den skall avhjälpas, så kan Josef bli en
räddare både för egyptierna och för Josefs egen
släkt. Josefs vittnesbörd om saken i 1 Mos. 50:20
är gripande. Han säger: "I tänkten on mot mig,
men Gud har tänkt till det till godo för att låta
det ske, som nu har skett, och så behålla
mycket folk vid liv".

d/ Ibland ställer människor frågan: Om nu Gud
är allsmäktig varför griper Han inte in mer
direkt än vad Han gör?

Svaret har vi klart och tydligt i 2 Petrus brev 3:9:
"Herren frödröjer icke uppfyllelsen av sitt löfte,
såsom somliga mena, att han fördröjer sig. Men
han är långmodig mot eder, eftersom han
icke vill, att någon skall förgås, utan att alla
skola vända sig till bättring":

e/ Det slutgiltiga svaret på frågan huru Gud
för allt till en god utgång får vi samma kapitel,
som det nyss nämnda, nämligen i 2 Mos. 3:13.
Där står det: "Men nya himlar och en ny jord,
där rättfärdighet bor, förbida vi efter Guds
löfte.."

Att Gud måste så helt och hållet skapa allt
nytt beror ju på synden och syndafallet, men
till detta skall vi återkomma i ett kommande
studium.

__________________

E/ Gud skapade änglarna!

Kol 1:16 talar tydligt om att Jesus skapade änglarna.

Så här står det : "Ty i Kristus Jesus skapades
allt i himmelen och på jorden, synligt såväl som
osynligt, både tronänglar och herrar och furstar
och väldigheter i andevärlden. Alltsammans har
blivit skapat genom honom och till honom".

2/ Angående tidpunkten för änglarnas skapelse,
så är ingen exakt tidpunkt angiven i den heliga
Skrift.

Om vi noga läser igenom Joh. 1: 1 - 3, så torde
det tydligt framgå, att denna skapelse icke
skedde före världens skapelse.

Å andra sidan har uppenbarligen skapelsen
av änglarna skett någon gång under de sex
speciella skapelsedagarna, ty därefter skapade
ju Herren ingenting mer.

3/ Uttrycket ängel betecknar inte änglarnas
väsen, utan skulle man kunna säga en
ämbetstitel.

Ordet ängel betyder sändebud och användes
ju i Bibeln inte bara om änglarna utan även om
t ex evangelii förkunnare. Detta kan man lägga
märke till t ex i Uppenbarelsebokens andra och
tredje kapitel, där församlingsherdarna i de sju
omnämnda församlingarna kallas för änglar.
Jesus själv kallas ju "förbundets ängel" i Malaki
bok.

Det är värt att lägga märke till att uttrycket
"Herrens ängel" i bestämd form i GT på flera
ställen åsyftar Herren själv. Vi kan exemplifiera
detta med att hänvisa t ex till Domarbokens 13
kapitel och verserna 3 samt 22. Det är där fråga
om den speciella uppenbarelse Simsons föräldrar
får inför Simsons födelse.

4/ Änglarnas antal är mycket stort; de har
olika namn och benämningar och det finns
en speciell ordning mellan dem.

I Daniel 7:10 står det, att änglarna är tusen
gånger tusen, ja, de är tiotusen gånger
tiotusen.

En speciellt namngiven furste bland änglarna
är Mikael. Han synes vara en stridsängel så att
säga och han strider för Guds Israel. Se härom
t ex Daniels boks tolfte kapitel och första vers.

En annan namngiven furste bland änglarna är
Gabriel. Han träder ofta fram när t ex stora
hemligheter om Guds Rike skall uppenbaras.

I Tess. 4:16 och följande verser har vi en
skildring om huru det skall gå till, när Jesus
hämtar hem sin "brudeskara". Det står då att
en överängels röst och en Guds basun skall ljuda.
I detta uttryck om ängeln ser vi tydligt, att det
finns rentav en rangordning mellan änglarna.

När vi långt ifrån alltid hör änglarnas namn
som t ex Mikael och gabriel, så har vi i stället
vissa gruppnamn på änglarna. Vi hör t ex om
"Serafim" i Jesajabokens 6:e kapitel och den
andra versen. Det var här tydligen fråga om
en viss typ av "tronänglar".

Vi hör också i den heliga Skrift om en grupp
änglar som kallas för "Kerubim". Det står till
och med i den 80:e psalmens andra vers, att
"Herren tronar på keruberna"..

I Uppenbarelsebokens 4:e kapitel och verserna
6 - 11 hör vi om tronänglar av ett sällsamt slag.
De förmedlar den evige Gudens närvaro. De
har människans intelligens, lejonets kraft
och styrka, tjurens enorma dragkraft och
örnens snabbhet.

5/ Änglarna utför ett mycket välsignat verk!

a/ Änglarna är enligt Hebr. 1:14 tjänsteandar
som är utsända till deras hjälp som skall få
frälsning till arvedel.

b/ Som redan är nämnt så uppenbarar änglarna
när stora händelser är på gång i Guds Rike. Se
Luk. 1:26 samt Matt. 1:20 och följande verser.
Dessa bibelsammanhang talar ju om Jesu
födelse och händelser kring detta med Jesu
ankomst till jorden. I Apg 1:10 är det fråga
om Jesu himmelsfärd och det är två änglar
som får i uppgift att proklamera detta och
de talar också om hans, alltså Jesu återkomst
och om huru det skall gå till vid Jesu
återkomst.

c/ Änglarna beskyddar Guds barn.
Se t ex Ps. 91:11.

d/ Änglarna utför också och proklamerar
Guds straffdomar. Läs härom
t ex i Uppenbarelsebokens åttonde kapitel
vers 1 och följande verser. Det är här fråga
om sju änglar som agerar under vedermödans
fruktansvärda domsperiod.

6/ Avslutningsvis så vill jag nämna
/och det blir samtidigt en rätt naturlig
övergång till nästa kapitel om bl a syndafallet/
att en Gud närstående ande föll och träder
fram som djävulen och satan.

a/ Bibeln förklarar inte hur djävulen kom till,
men utan närmare förklaringar träder han fram
i släktets begynnelse och lyckas draga våra första
föräldrar in under sin makt och sitt inflytande.

I två profetiska böcker i GT får vi - till synes -
en del närmare förklaringar, men jag skall ej
här gå närmare gå in på dessa för oss ej helt
uppenbarade hemligheter.

b/ I det fall som uppenbarligen skett i
änglavärlden fick djävulen med sig rätt
många änglar, som alltså förvandlades
till onda och fallna änglar.

I 2 Petr. 2:4 och i Judas brev vers 6 hör vi
om dessa fallna änglar. De kan ej frälsas,
vilket Matt. 25:41 också betygar.

c/ För upplysningens skull så ber jag läsaren
av denna skrift att skilja på de fallna änglarna
och de onda andarna.

De onda andarnas eller demonernas
ursprung är höljt i dunkel.

En del goda bibelforskare har stannat för
den tanken att de onda andarna är av
djävulen skapade väsen och de skall då
utgöra en sorts efterrapning av Guds heliga
änglar, men denna tanke går ju ej att
definitivt bevisa!

Upp

Tillbaka